Barnhuset

Inlagt av test fre, 2016-02-05 15:34
Allmänna barnhuset kom till för att fostra och ge husrum åt fattiga barn. Det var på sin tid en stor anläggning med många byggnader. Men det dröjde inte länge förrän barnen utnyttjades som arbetskraft. Sockorna som tillverkades på Allmänna barnhuset blev en mycket känd vara ute i staden. Man tjänade mycket pengar på denna verksamhet. De barn som hamnade på barnhuset var de som hade det allra sämst ställt. Deras föräldrar var utfattiga eller döda och på barnhuset fick de husrum, mat och undervisning, i gengäld mot hårt arbete.

Huset som ritades av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg (1683-1773) var verksam i Stockholm mellan 1727 och 1772. Vid flera tillfällen upprättade han detaljerade ritningar över Stora Barnhuset och Smedjegården i den norra delen av staden. I en ritningsbo ur Allmänna barnhusets (Stora barnhusets namn efter 1785) arkiv kan du i detalj studera hur barnhuset var inrättat i början av 1700-talet. Det fanns även planer på ett nytt barnhus som dock aldrig förverkligades i den form som återges på ritningarna. De ritningar i början av boken som återger Smedjegårdens byggnader är intressanta eftersom de tydligt visar på de fängelserum där man förvarade dödsdömda fångar. Rummen har markant tjockare väggar vilket skulle omöjliggöra rymningar från fängelset. Omkring år 1740 inrättades en tortyrkammare, Rosenkammaren, vid Smedjegården. Den och andra pinorum i landet avskaffades av Gustav III genom ett kungligt brev utfärdat den 27 september 1772. Via länken nedan kan du öppna boken som PDF. Till höger finns en länk till en lista över dödsdömda fångar som satt på Smedjegården mellan 1755 och 1804. Där hittar du bland andra kungamördaren Johan Jacob Anckarström (halshuggen 1792) och den berömde tjuven och bedragaren Jakob Guntlack (hängd 1771). 

http://xn--stockholmskllan-blb.se/PostFiles/SSA/Arkiv/SE_SSA_0000/0000_NS30/SE_SSA_NS30_31_45_Carlberg_Barnhusdesseiner_1700tal.pdf

 

 

 

 

 

Artikelbild:

Ritning över Barnhuset 1729-1748

Publicerat av:Stockholms stadsarkiv

Plats. Kv Barnhuset

 
Faktaruta

Litteraturtipset-- Främlingar i vardagen av Per-Johan Ödman och Mats Hayen (2004). 

 

Barnhusflickan Margareta Myrman, född omkring 1744
Margareta Myrman var dotter till "gamle" ullkammaren Lars Myrman. Hon skrevs in på barnhuset den 21 november 1754. Någon tid innan inskrivningen hade hon erhållit underhåll genom Politikollegiets försorg.

 

Den 13 januari 1757 skickades hon tillsammans med tre andra flickor till kamelgarnsrederiförestånderskan Magdalena Rammot. Den långa och otympliga titeln betyder ungefär förestånderska vid spinneri där kamelgarn (av fr: camelot) tillverkas. Hos Rammot blev hon bara ett drygt ett halvår.

 

I slutet på oktober 1757 skrevs hon, av okänd anledning, in igen. Efter ytterligare nästan två år på barnhuset skickades hon i september 1759 till hustrun Sigrid Moman för att bli piga. Från samma tid som Margareta skrevs ut från barnhuset finns en mantalsuppgift som berättar om hennes föräldrars situation.

 

Den 60-årige ullkammaren Lars Myrman bodde då med sin 50-åriga hustru i en trästuga i vid Danvikstull. Hos dem fanns även släktingen och klädmakargesällsänkan Anna Myrman, 30 år. Hon hade en son på tretton år och fick fattighjälp från Politikollegiet.

Under 1760–talet har Margareta Myrman med all sannolikhet arbetat hos skilda husbönder som piga eller jungfru. Som sådan gifte hon sig nämligen den 24 januari 1768. Hennes brudgum var den österrikiske handelsmannen Michael Sebastian Span.

 Vill du veta mer om hur det gick för Margareta Myrman? Klicka på länken från Stockholmskällan:http://xn--stockholmskllan-blb.se/PostFiles/SSA/PDF/Margareta%20Myrman.pdf